Print, Tidning

Innehåll till medlemstidningen – Grafiska Företagen &Torberger

Till det kommande numret av Grafiska Företagens medlemstidning Print & Packaging, årets andra, har &Torberger levererat redaktörstjänster, artiklar till temablocket samt två artiklar om “kompetensförsörjning”.

Uppdraget omfattade utlägg av artiklar på &Torbergers medarbetare och externa partner, löpande kontakt med skribenter, intag, kvalitetssäkring samt en kontrollerad leverans av allt innehåll till rätt kontakt hos uppdragsgivaren.
Senaste gången vi jobbade med medlemstidningen var i januari.

Tidningsomslag Print & Packaging #2-17

Bra marknadsföring

Webbcopy: Därför är längre texter helrätt på webben

”Skriv kort” är ett gott råd som redaktörer gett sina skribenter i alla år – för dig som skriver webbcopy är det garanterat bekant.
Men ”skriv kort” behöver inte nödvändigtvis betyda ”korta texter”. Tvärtom – den som tolkar det så, riskerar faktiskt att tappa effekt av sitt innehåll på nätet.

Det är ett av de absolut vanligaste råden kring skrivande på webben i synnerhet och att skriva i allmänhet: att skriva kort. Men är du som jag, har du många gånger önskat att någon hade sagt tvärtom till dem som skriver copyn på många webbplatser.
Jag tänker i första hand på e-handlare, där produktbeskrivningarna många gånger lämnar så mycket att önska att det blir helt omöjligt att köpa. Om bara 2 procent av de potentiella kunderna på någon av de större näthandlarna tänker som jag, handlar det redan där om tappade affärer för många 1 000 procent av kostnaden för bättre produktcopy …
Men hur ska du då tänka kring webbcopyn? Är rådet om att skriva kort egentligen ett dåligt råd?

Skippa onödigheterna

Nej, inte alls. Men jag tror att det ofta missuppfattas. Att ”skriva kort” betyder inte nödvändigtvis ”skriv korta texter”. Snarare handlar det om att skriva utan att använda en massa onödiga ord.
Det är ett råd som återkommer inte bara i journalistiken. Läser du någon av alla de skrivböcker som har givits ut av skönlitterära författare, återkommer samma råd där. Kolla till exempel vad Stephen King säger om adverb.
Så, vad är det som gäller då?
Här är några av mina tankar kring bra texter på webben.

Skriv som en nyhetsjournalist …

Traditionellt har pressens effektiva nyhetstexter rekommenderats för webben: upp med det viktiga till inledningen, sedan blir informationen allt mindre viktig ju längre ner i texten du kommer. Kapa alla onödiga ord – skriv kortast möjligt. Använd klatschiga rubriker – gärna med en fyndighet.

… men skippa de klatschiga rubrikerna

I grund och botten är det ett gott råd att skriva emfatiskt, alltså att börja med det viktigaste, på webben. Däremot är det ofta ett dåligt råd att använda klatschiga rubriker: var istället tydlig och se till att få in nyckelord i dem. Det är ok att de är långa.
Det är också ett bra råd att inte slösa med ord. Men det får inte gå för långt – faktum är att den som är för snål med orden, riskerar att tappa läsare, antingen för att de inte får vad de hoppas på, eller för att de helt enkelt inte hittar fram.

Rikligt med information = kärlek

Det är sant att vi normalt letar efter något specifikt när vi är på webben. Vi vill veta något speciellt. Det är också sant att vi ofta har ganska bråttom, besökarna skummar gärna dina texter.
Men: när vi väl hittat något vi vill läsa, uppskattar de flesta webbesökare att få rikligt med information. Självklart presenterad på ett bra sätt, det vill säga inte nödvändigtvis i text. Men riklig. När jag äntligen hittat fram, vill jag inte snart behöva leta vidare.
Så sikta på att vara uttömmande! Inte nödvändigtvis i en och samma text, skapa ett helt litet bibliotek kring ämnet om det behövs, men se till att jag får veta allt som är relevant i ämnet. Och länka gärna vidare till det irrelevanta när du ändå håller på 🙂

Färre ord minskar läsbarheten

En annan risk med att kapa och kondensera texter: när en text blir för ordfattig, minskar faktiskt läsbarheten. Det blir alltså svårare att förstå en text när ord som binder ihop och lättar upp försvinner.
Kanske har du själv träffat på texter ibland där tankehoppen mellan två meningar kan vara stora, eller som är så informationsintensiva att varje ord måste läsas tre gånger? Då förstår du vad jag pratar om.

Säg vad du menar utan omvägar

En annan egenskap hos journalistiska nyhetstexter värd att ta med sig ut på nätet är tydlighet. En nyhetstext handlar normalt bara om en sak. Det ska dina texter på nätet också göra – prata om en sak i taget. Behöver du berätta två saker, skriv två texter (japp, det är ett förenklat råd).
Och berätta tydligt och snabbt vad det handlar om, även om du sedan har en mer berättande text, som ett reportage eller en intervju.

Använd design för att kommunicera

Tydligheten påverkas också av en annan sak, nämligen struktur och hierarki. Bra texter på webben utnyttjar typografi och andra medel för att berätta för läsaren vad som är viktigt, för att skapa överblick och förmedla sammanhang, för att lyfta fram nyckelfakta och ge fler ingångar i texten. Det handlar om att använda rubriker, mellanrubriker, listor och tabeller, till exempel. Och en av de mest underutnyttjade textdelarna av alla – bildtexter! Skriv bildtexter, för sjutton – det är bra både för mänskliga och maskinella läsare!

Blir du först med rimmade produktbeskrivningar?

Och ska vi minnas någonting, hjälper både poesi och historier. Rim gör det lättare att komma ihåg, till exempel (men det är kanske att ta det lite för långt). En bra story har två styrkor – dels förklarar den ofta vägen till ett resultat eller beslut och gör det begripligt, dels skapar det en ram och dramatik som gör att vi lättare minns.

Maskinen gillar samma som du, fast mer

Slutligen – sökmotorerna. På många sätt är Googles preferenser ganska lika en människas. Det finns mycket som påverkar om innehåll på en sajt rankar bra i sökresultaten, men för just text handlar det ofta om samma saker som människor uppskattar. Alltså tydlighet, struktur, bra nyckelord, mellanrubriker …
Men sökmotorerna jobbar även under skalet, förstås. De fångar inte bara upp det som syns i webbläsarens grafiska gränssnitt, utan läser koden direkt och ser därför mer information än din mänskliga besökare.
Därför ska du se till att även skriva bra alt-texter (massor av människor besöker webbplatser via bildsök!), bildtexter, ha tydliga namn på dina bilder, använda html-hierarkin för rubriker (H1, H2, H3, …) och så vidare.

Utveckla ditt skrivande

Vill du utveckla ditt skrivande för webben finns mängder av resurser att ta del av, både på och utanför webben. Beroende på vem du är, lär du bäst av en fysisk kurs, en online-kurs, en webbskola, en bok, en talbok eller något annat.
En sida som jag gärna går in på med jämna mellanrum och läser om tillgänglighet på webben i största allmänhet, är Post- och Telestyrelsens Vägledning för webbutveckling. Den riktar sig till myndigheter, men jag anser att vi är lyckligt lottade i Sverige med myndigheter som har starkt fokus på tillgänglighet för alla, och att nämnda regelsamling på många sätt är en guldgruva.

Skräddarsydd kurs för ditt företag?

Jag har undervisat i skrivande i flera omgångar på bland annat Poppius journalistskola och Batteri Kommunikation: vill du och kollegorna ha en anpassad kurs för bara er, kan vi självklart lösa det.

Vad är ditt bästa tips för bra webbcopy? 

Print

Vårt sista nummer av tidningen Företagshistoria – Centrum för Näringslivshistoria &Torberger

Sidhuvudet till tidningen Företagshistoria nr 1-17

Den 9 mars landade årets första nummer av tidningen Företagshistoria i butikshyllorna runtom i Sverige. Det blir det sista numret med Per Torberger som vikarierande chefredaktör. 

Slagskepp, bemaningsföretag, Björn Borg, Cajsa Warg, Trelleborg, Astra, Grand Hôtel … under det år jag haft förmånen att vikariera som chefredaktör för tidningen Företagshistoria har jag hunnit lära mig mer om mängder av företag, uppfinnare, idéer och branscher.

Ett kanonuppdrag

Företagshistoria ges ut av Centrum för Näringslivshistoria (CfN), vilka säljer arkivtjänster till företag. Tidningens syfte är att sprida intresset för näringslivshistoria. CfN ger visserligen ut tidningen med förhoppningen att det ska leda till fler affärer, men några krav på mig som chefredaktör att skriva om vissa saker eller på ett visst sätt ställdes aldrig: tvärtom var det hög redaktionell integritet.

När jag fick frågan om jag ville vikariera för ordinarie chefredaktör Sara Johansson under hennes mammaledighet var svaret egentligen givet: jag har läst tidningen och dess föregångare med stor behållning i många år.
Nu fick jag äntligen chansen att vara med och skapa den.

Fria händer, tydliga mål

Jag hade väldigt fria händer med tidningen, men ska inte sticka under stol med hur oerhört viktig personalen på hela CfN, och framför allt på redaktionen ledd av Anders Sjöman, var för tidningens tillkomst under året. Den både breda och djupa kunskap dessa människor besitter kring näringslivshistoria är otroligt imponerande.

Mina mål för tidningen och mitt arbete under året var i första hand två.

1. Vidareutveckla texterna. När du skriver om det som varit, blir det lätt kronologiskt och lite lexikon över det hela. Jag ville få in mer story och aktivt tempus.
2. Utveckla redaktörsrollen. Som anställd reporter har du ofta många kontakter med redaktören längs vägen. Det ökar kvaliteten på slutresultatet och spar ofta tid. Därför ville jag testa ett mer aktivt redaktörskap mot tidningens frilansjournalister.

Jag anser att jag kom långt med båda dessa mål: många texter blev bättre, och en mer coachande redaktörsroll var uppskattad bland flera skribenter.

Är du nyfiken på Sveriges enda tidning om näringslivshistoria kan du läsa mer om den här.

Är du nyfiken på vad Centrum för Näringslivshistoria kan erbjuda dig, kika in här.

(Och, bonustips: CfNs sajt Biz Stories publicerar dagligen nyheter om näringslivshistoria, samt ett läsvärt veckobrev.)

Tidningen Företagshistoria nr 1-2017

print-packaging-1-2017-omslag-beskuret
Jobb, Print, Tidning

Medlemstidning för grafiska branschen – Grafiska Företagen &Torberger

”Hitta frilansjournalisterna, lägg ut jobben, se till att de blir vad de ska och leverera hela paketet redigerat och klart till oss.”
Det var uppdraget när Per Torberger hoppade in som vikarierande redaktör för Grafiska Företagens medlemstidning Print & Packaging i januari.

Tidningen kommer ut fyra gånger per år och riktar sig i första hand till arbetsgivarförbundets medlemmar. Denna gång var temat ”digital transformation” och storytelling, två ämnen som ligger mig varmt om hjärtat.

Väl förberett uppdrag

Redaktionen på Grafiska Företagen – kommunikationschef Maria Wikström och kommunikatör Sofia Wahlgren – hade redan satt innehållet och tänkt ut ett antal intervjupersoner när jag tog över som redaktör, men när några av dessa föll bort blev det mitt jobb också att hitta nya personer att prata med.

Rätt kompetens i nätverket

Vid sidan av Peter Johansson här på &Torberger fick några av de frilansjournalister vi återkommande jobbar med skriva för detta nummer av tidningen.
Även för en medlemstidning som detta handlar om, påverkar det trovärdigheten mycket (och tempot, stilen med mera) att ha flera olika skribenter i en tidning. Och det är inga problem att ha byline vid alla texter, något som annars kan bli lite fånigt när det är samma skribent rätt igenom.

Rutinerade textproducenter kapar ledtider

Viktigt som redaktör är att ha koll på både bevakningsområdet, målgruppen och det redaktionella konceptet. Du måste kunna förstå vad som är en bra nyhet för mottagarna och du måste kunna se när en text blir för ytlig eller för komplicerad.
Tack vare lång erfarenhet av att producera både text och form för tryck, kan vi på &Torberger leverera material med hög standard även i format, skrivregler och andra mindre uppenbara faktorer. Till exempel skickar vi gärna texter som kan importeras i Indesign färdigtypograferade, något som spar layoutaren en hel del tid. Vi följer också språkregler, vilket underlättar för redaktörer och språkgranskare.

print-packaging-1-2017-omslag
Per Torberger var redaktör för medlemstidningen Print & Packagings första utgåva 2017.
Tobii-vitbok-introuppslag
Jobb, Print

Vitbok om eye tracking gaming – Tobii &Torberger

Härom dagen levererade vi tredje reviderade upplagan av en vitbok (white paper) vi gjort för eyetrackingföretaget Tobiis spelsatsning.
Vitboken riktar sig mot både medarbetare och externa målgrupper, och har ”blivit något av en bibel” internt enligt uppdragsgivaren.

Enhörningsföretaget Tobii i Danderyd utanför Stockholm har haft ett rasande tempo i utvecklingen av datorspel som använder deras unika eyetracking-utrustning för att kontrollera spelen. På bara några år har över 100 olika spel – bland dem Assassin’s Creed, Tom Clancy’s The Division, Deus Ex Machina och Warhammer – anpassats för eyetracking-kontroll.
Det handlar om en massiv utveckling, där nya funktioner löpande har lagts till arsenalen. Det går snabbt – ibland så snabbt att det är svårt att hålla alla på banan.

Vitbok nyckel i intern kommunikation

Det är där Tobiis vitbok kommer in i bilden. I den sammanställs och beskrivs alla olika eyetracking-funktioner ur spelarens perspektiv. Boken delas ut till kunder, men den har också en viktig funktion internt. Säljare, tekniker och andra som behöver känna till eyetracking-spelande använder helt enkelt vitboken som sitt referensverk. Enligt vår kontaktperson kallas den ibland för ”bibeln” internt, eftersom den fungerar som rikslikare för namn på funktioner och annat.

Tryck gör abstrakt konkret

Att det är en trycksak har många orsaker, bland annat att den är enkel att dela ut på spelmässor. Men trycksaken i sig har ett annat värde också, framför allt för ett företag som sysslar med icke-fysiska produkter, i det här fallet upplevelsen att spela spel med hjälp av ögonen. Den fysiska trycksaken gör det hela väldigt konkret och taktilt, något vi förstärkte genom att till denna upplaga välja ett obestruket papper.

&Torberger från ax till limpa

&Torbergers uppdrag har från början varit att ta reda på all information som behövs, bidra i arbetet kring taxonomi och namnstruktur, planera hur funktionerna bäst beskrivs, hitta bilder och annat nödvändigt samt att självständigt producera trycksaken från ax till limpa.
Alla texter är på engelska och en blandning av informativ skrivande, målande berättande och rak copy.

Om du fortfarande inte har testat eyetracking-spel, rekommenderar vi att du gör det: det skänker en helt ny dimension åt spelupplevelsen.

Tobii-vitbok-omslag
Omslaget till bookleten ska föra tankarna till de värmekartor som ofta framställs med en eyetracker.

Tobii-vitbok-introuppslag

Tobii-vitbok-uppslag
Introsidor till två olika avsnitt i boken. I upplaga tre har högersidans svarta bakgrund bytts ut mot en bild.

Tobii-vitbok-speltextTobii-vitbok-funktionsbeskrivning2

Tobii-vitbok-funktionsbeskrivning3
Tre exempel på uppslag ur boken. På varje uppslag beskrivs en funktion – totalt var det 33 funktioner i denna upplaga. Designen utgår från en hexagon.